10 februari 2013

Anlänt trikåstaden Tirupur i Tamil Nadu

Vi är just anlända till Tirupur i södra Indien och vår vän Muthu mötte oss på flygplatsen. Det känns som om vi måste ta tillvara varje minut av de 5 dagar vi har här.



Staden vi besöker är en stor tillverkningsstad för trikåvaror som sedan exporteras till världens alla hörn. Vi vill ta reda på vad som händer med spillet från industrin. Hur tas den tillvara lokalt? Kanske finns det intressanta tekniker att lära av?


Vi vet att de är mycket duktiga på att ta tillvara nästan allt material som kommer från fabrikerna här i Indien. Det finns marknader för spill och överskottsmaterial av alla sorter (inte bara textil). 
Vi vill veta hur och till vad det används.


Första anhalten är stadens största textilvaruhus Chennai Silks där man framförallt säljer sidensaris och churidas (ett set av tunika, byxor och sjal) och festkläder men även västerländska kläder och hemtextilier.

Man blir överväldigad av utbudet och glittret, alla som handlar och lägger mycket tid på att välja de rätta plaggen. Att matcha färger och mönster är en mycket viktig del av klädkulturen.

Däremot är inte kvaliteten av tyg och sömnad alltid lika viktigt. Liksom hemma är det ofta designen som avgör vad man väljer att köpa.



Redan i trappan upp trillade vi på några ihoprullade småmattor som såg lite intressanta ut. Vi öppnade och de visade sig vara glest vävda av helsyntetiska, avklippta stadkanter från beklädnadstyger, limmade mot en grov kanvasbotten.Sen hittade vi två varianter av trasmattor, vävda med trikåinslag till små dörrmattor. Även dessa väldigt glest vävda vilket gav en sladdrig kvalitet.