Synnöve Mork och Gunilla Lagerhem Ullberg

 

Synnöve Mork

Utbildade sig på Konstfack någon gång i slutet av 70- början 80-talet.

Synnöve är designer av textil och mönster, utställningsarkitekt åt företag, butiker, mässor, fotografer och inredningstidskrifter. Hon har varit lektor i textil design på Konstfack, designkonsult åt butiker och företag och en hel del annat genom åren.

Hennes mönster och otaliga varianter av ränder känner man igen bl a på Linum och IKEA. i dem ser man tydligt hennes skicklighet i konsten att kombinera balans, proportioner och rytm.

Synnöve arbetar en hel del för IKEA, både som designer och som övergripande koordinator av alla textila produkter i varuhusets sortiment. Hon berättar att hon just utarbetat en produkt som hon inte får berätta om riktigt än, men den kommer att tillverkas i ca 13,5 miljoner meter. ( !!!!)

Hon samarbetar gärna med andra. T ex gör hon just nu, tillsammans med Tom Hedqvist (10-gruppendeltagare, tidigare professor Konstfack, rektor på Beckmans och numera chef för Röhsska museet i Göteborg) en utställning på Nordiska museet, som kommer att heta ränder, rytm, riktning. Den öppnar den 4 oktober och man kommer att kunna se både nya produkter och en hel del fynd som Synnöve och Tom rotat fram ur museets egna samlingar. Ränder på längden och bredden. Dessutom lite tankar och fakta om varför och varifrån olika ränder uppkommit och uppkommer.

Till utställningen kommer det en bok, med texter av Kerstin Wickman, Sara Christoffersson och Susanne Helgesson m fl.

Påslakan med mönster BJÖRNLOKA, av Synnöve Mork för Ikea

Gunilla Lagerhem Ullberg

gick på Konstfack under ungefär samma tid som Synnöve.
Hennes ex-jobb var dubbelvävda trasmattor i ränder och rutor, mönster som hon 3 år senare tog med sig in i samarbetet med Kasthall.

Direkt efter skolan började hon jobba med IKEA och sedan NK:s mattavdelning (-Mycket blommiga handknutna mattor från Indien). Hon gjorde också några design åt Hemslöjden – en knuten rya och en röllakansmatta.

Sedan började hon på Kasthall, där det första hon gjorde var att utveckla Häggå-programmet utifrån mattorna i sitt ex-jobb på Konstfack. Det blev en serie hårgarnsmattor; Prick, Rand, Gåsöga m fl.

Nu har hon som chefsdesigner arbetat med och utvecklat design och kvaliteter i företaget Kasthall i 26 år.

Gunilla berättar bl a om en jeanstrasmatta i gåsöga som hon ville ta fram och svårigheterna i att hitta ett lämpligt material med den färg som hon ville ha. Först köptes ett fint kypertvävt denim in från Japan, som sedan skars i remsor och provvävdes. Förutom att tyget torrfällde blev inte heller resultatet bra med tygets två olika sidor. De jagade länge och provade mycket innan de hittade en tuskaftsväv med jämnfärgad bak- och fram-sida men som ändå gav samma känsla som denim.
  Ingrid hette designen och G föreställde sig att det handlade om "Ingrid som kom från Lappland", där gåsöga förekommer mycket, som flyttade till storstan och förvandlades till en storstadsmänniska – "Ingrid goes denim".

(Så typiskt Gunilla tycker Synnöve – dessa historier…)

Hennes mattor har fått mycket uppskattning och designpriser genom åren. Förra året fick hon ELLE-priset för sin mormorsrute-matta som premiärvisades förra året på möbelmässan. 

Man kan nog lugnt påstå att hennes konsekventa arbete med utveckling av nya mattkvaliteter och design har påverkat mattindustrin totalt, inte bara för Kasthall.

Gunilla Lagerhem Ullbergs matta Herbarium, Kasthall

Synnöve och Gunilla känner varandra sedan länge. Det började nog med att Synnöve fick i uppdrag att  göra Kasthalls montrar på mässutställningar. Kasthall skulle börja exportera sina mattor och när Synnöve kopplades in så lockade montrarna till sig mycket folk – arkitekter, journalister. De ställde till med events och happenings. En monter på möbelmässan i Milaonomässan var t ex knallrosa.
Det var nytt att visa mattor i olik kontext så som de ville göra. Kasthalls utställningar blev igenkända på att de alltid hade lite knorr.

Synnöve säger att det är svårt att visa mattor. Det är egentligen svårt att göra utställningar och visa textil överhuvud taget. Kanske det svåraste som finns.

Hon gillade inte alls idén att spänna upp textil på ramar som ansågs rätt så innovativt för ett par år sedan.  Hon opponerade sig mot det och insåg att hennes bakgrund som textilare själv, gjorde att hon ville visa textil på annat sätt. Det finns någonting i böljandet och oändligheten hos textil, det mjuka, det som känns i hjärtat – något som man vill förmedla, säger hon.

Synnöve har jobbat mycket med styling (man kan säga att hon var stylist innan det blev ett yrke) av bilderna för ELLE interiör. Vi pratade lite om hur läget förändrats under senare tid. Ekonomin blir snävare och stora utfallande detaljbilder över hela sidor är t ex snart ett minne blott. Ändå är sverige fortfarande det land i världen som köper flest inredningsmagasin.

Vi pratar om tidningar och magasin, bloggar, instagram och Pinterest. Varken Synnöve eller Gunilla är särskilt flitiga användare av något av det.
Synnöve säger att hon lätt kan känna sig stressad av allt hon ser - det finns ju så mycket bra därute - och över att det kan vara svårt att vara blygsam till sin person. Det räcker inte att bara väldigt skicklig i det man gör - kanske måste man hålla sig framme och synas i alla möjliga och omöjliga sammanhang för att inte glömmas bort i bruset.

Dessutom tar de sociala medierna så mycket tid, tycker de båda som oftast har mer än fullt upp att göra.

När man vill så mycket – hur ska tiden räcka till allt?