Jobbar på med Sjuan

 

Tidningen Hemslöjd på besök

Idag hade vi besök av Malin Vessby, redaktör på tidningen Hemslöjd. Hon intervjuade oss om Re Rag Rug för att skriva en artikel om projektet. Trevligt, trevligt.

Trasmatta av återvunnen trasmatta

På den här (tyvärr suddiga) bilden är ännu en trasmatta från montrarna på Textilarkivet - en charmig, sydd rya. Det är en dörrmatta med trasbitar fastsydda mot en botten. 

Trasbitarna är i sin tur återanvända efter en isärmonterad, utsliten vävd trasmatta.

Recycled rag rug from The exhibition at Textilarkivet in Sollefteå. The worn woven rag rug has been taken apart and the pieces that were still good enough has become a new rag rug with pieces stitched to a cloth.

Trasrya från Textilarkivet i Sollefteå

Vi har tidigare gjort några provbitar på det här sättet, både med trikåtrasor av T-shirts och av ylletröjor.
Funkar väldigt bra, i synnerhet när vi sytt fast trasorna i täta rader på symaskin så de har blivit riktigt tjocka och stadiga.
(Trikåtrasorna kräver i synnerhet att sys tätt, i knippen, för att de annars fyller så dåligt och har en benägenhet att bara lägga sig ner, platt.)

Re Rag Rug- trasrya av T-shirts

Re Rag Rug- trasrya av ylletröjor

Textilarkivet

Tack för senast, Sollefteå!

I lördags hade vi en föreläsning på öppnandet av samlingsutställningen Återbruk på Textarkivet i Sollefteå, inbjudna av länshemslöjdskonsulent Ulrika Bos Kerttu. Vi visade bilder, berättade om projektet och hur vi jobbar. Våra flätade mattor Re Rag Rug II hänger på plats i egen monter.

 Många besökare, fin dag och en positiv upplevelse. 

På utställningen Återbruk visades många textila återbruksidéer, inlämnade av slöjdare i länet. 

Flera varianter av klackmattor fanns bland bidragen, en vanlig teknik förr i tiden att återanvända bitar av kraftigare plagg och spilltyg. Bitarna klipptes i klackformade lappar som kantades med langettstöm och ibland dekorerades med ytterligare broderi, för att sedan sys fast mot en botten, i förskjutna lager. De användes ofta till dörrmattor. 

Klackmatta av Berit Rantzow

Klacktäcke, inköpt på auktion i Sellånger på 70-talet (för 50kronor) av Inga Sellstedt

En trasstickning på gång 

Textilarkivet har en egen permanent utställning med återbrukstema, Tusen trådar. Så här skriver de själva i sitt programblad:

"Att ta tillvara och återbruka materialet i kläder och annan textil har varit självklart för tidigare generationer och då inte bara av dåliga ekonomiska förutsättningar och brist på råvara. Etiska och moraliska skäl har varit minst lika motiverande. Man slösade helt enkelt inte med Guds gåvor. Såväl rik som fattig återanvände, men på olika sätt och i olika grad."

Här visas bl a flera vackra vävda trasmattor:

Mattor ur Textarkivets utställning Återbruk i tusen trådar

Lapptäcke, märkt 1898. Har tillhört familjen Kempe på Kapellsberg i Härnösand. (Sven Kempes familj!)

Trasvävar på gång i barnverkstaden

Vi + länshemslöjdkonsulent Ulrika Bos Kerttu

Ulrikas fina, udda, lappade och lagade vantar från Estland.

The Textile Archive (Textilarkivet) has a permanenet exhibition with recycled textiles, 'A thousand threads'. This is from the text on display:

"To take care of and to re-use the materials of old clothes and other textiles has always been natural for the generations before us. Not only for economical reasons and scarsity of raw material, ethical and moral reasons have been equally motivating. You simply did not waste God's gifts. Rich and poor would recycle, but in different ways"

Idag Stockholm, imorgon Sollefteå

Idag skriver vi texter och monterar bilder till vår monter i utställningen på Textilarkivet i Sollefteå.

Re Rag Rug II är redan på plats och vi reser ikväll för att vara med på invigningen imorgon. 

Välkomna!

Re Rag Rug II will be exhibited at the Textile Archive in Sollefteå and we are on our way there for the opening tomorrow. Welcome!

Mittremsans färgfält tråcklade på plats

Vi bygger upp Re Rag Rug VII  genom att konstruera en stadig matta i flera lager ylletröja mot ett gammalt påslakan som får fungera som foder.

Den ska ligga stadigt och tungt på golvet och kommer att bli skön att gå och sitta på.

Grunden till mattans mittvåd är färdig och alla topp-plattor har tråcklats på plats.

Topplagret består av komponerade färgplattor som senare ska stickas fast med förstygn för att bli starkare och tåligare mot slitage. 

Re Rag Rug VI färdig!

Fredagsavslutning på Färgfabriken

Vi trodde att vi skulle kunna plåta lite i lokalen på Färgfabriken, där vi ska visa alla mattorna i oktober, men det var uppbokat.

- Men vi fick i alla fall en fredagsfika.

Tack och hej till vår toppenpraktikanter Joséphine, Klara och Lucie som hjälpt oss de sista veckorna ( - och på återseende snart hoppas vi!).

Sexans sista rand på plats

Nu återstår finklippning, trådfästningar och fodring - men så här kommer den att se ut, på ett ungefär!

Vi ville att mattan ska inbjuda till aktivitet och ritade den i en form som gör att man gärna vill följa kurvorna när man går. Mattan svänger  - men inte ränderna, som är skjutna i sidled. På så sätt får den ändå ett lugn och "ligger still" på golvet.

Sjuan börjar ta form

Sista dagen för Lucie och Klara och vi ville gärna få en glimt av hur kompositionen av Re Rag Rug VII kommer att arbetas fram innan vi skiljs åt (för denna gång).

Samtidigt är Re Rag Rug VI på sluttampen!




Vi hade tänkt ha underlaget till hela mittpartiet av Re Rag Rug VII klart men vi fick dela på det. Längden gjorde det svårt att kontrollera trådraken när vi sydde eftersom yllematerialen drar olika mycket. Det är viktigt att vi får till räta vinklar när delarna skall sys ihop.

Vi kapade längden och använder istället en av bitarna till ett sidostycke. Nu har vi fått bredden och behöver bara ha fler byggstenar för längden.

 

De två första färgpartierna på plats.

Klara Broström

Vår praktikant Klara Broström går basåret i Vävning och Konstsömnad på HV Skola. 

Klara kommer från Luleå och har bott i Stockholm i snart fyra år. Däremellan bodde hon i Göteborg, dit hon flyttade "för att flytta" och för att plugga spanska och internationellt samarbete. Klara har också utbildat sig på tillskärarakademin.

Varför ville du praktisera hos oss?
- Jag gillar konceptet och mattornas uttryck - era färdiga mattor. Jag tycker verkligen att ni har hög designnivå på era grejer, även fast det är tillverkat av återbruksmaterial. Det finns inget annat som liknar det ni gör, det är unikt. Också att se att det går att kombinera ett socialt ansvar med att arbeta med textil.

När föddes ditt intresse för textil som uttrycksform?
- Min mamma har sytt, tovat och hållit på med allt möjligt, det textila har alltid varit nära. Jag hade alltid det praktiska i mig men hade länge en uppfattning om att jag skulle utbilda mig teoretiskt.
Jag var under många år engagerad i Latinamerikagrupperna och reste en hel del i Latinamerika. Men det textila intresset började ta över.

Vad är det med textil som är lockade?
- Det finns så fantastiska möjligheter i att jobba med händerna. Nu har jag kommit in i det och vill hitta mitt eget sätt att arbeta med textil. Tidigare ville jag göra kläder tappade lite lusten för det. Men vem vet nu - när jag faktiskt kan göra tyget själv till kläderna så kan det kanske leda in på nya tankar.

Du gör också smycken av återbruksmaterial, berätta om dem.
- Jag inspireras av materialet och tycker om mässing. Jag är Traderanörd, tycker om gamla grejer, det är en annan känslan i dem än att skapa i helt nya material. Jag sökte gamla klockdelar och hade tänkt göra något. Så sammanföll det med en julmarknad på HVså jag fick en spark i baken att ha dem klara.

Vad har du på golvet hemma?
- Förutom damm? Jag har ett par köpta trasmattor och en nyproducerad röllakansmatta i ull. Jag tycker om mattor. De bonar in rummet, dämpar ljud, det är behagligt att gå på och ger en trivselkänsla.
I ett skolprojekt på HV vävde jag en matta/bonad av gamla linnedukar som jag har färgat in. Linnet är lite stelare än bomullstyg och fransar kanske lite mer men det har en fin lyster.

Klara Broströms trasmatta av infärgade linnedukar

Använder du alla kläder i din garderob?

- Nej, verkligen inte, tyvärr. Men jag försöker rensa ofta. Jag gillar kläder och försöker köpa sådant som jag vill ska hålla länge.


Vad gör du med kläder du inte använder längre?
- Jag har lite olika högar. En låda för sådant man kan använda när man syr. Och så har jag en Myrorna-säck som jag inte kommer iväg med.

- Jag har alltid varit varit intresserad av material, men fått mer kunskap om kvaliteter i och med att jag arbetar med försäljning av kläder. Jag fick öga för vad som säljer och inte säljer. Redan när en ny kollektion kom in kunde jag förutsäga vad som skulle hamna på reahyllan. Det väcker många tankar kring hur mycket onödigt som produceras, konsumeras och slängs.

Hur ser din närmaste framtid ut?
- Jag skall skall läsa två år till på HV, den Högre Textila Utbildningen.

Vad gör du år 2015?
- Jag hoppas på att jag har hittat lite min nisch inom textilen och min dröm är att kunna försörja mig på min egen verksamhet.

Klaras fina halsband av klockdelar och mässingskrot (numera runt Katarina B:s hals)

Lucie Wiberg

Lucie Wiberg är här och praktiserar en vecka.

Hon kommer från Göteborg och bodde barndomsåren i Oslo. 
Nu har hon flyttat upp till Stockholm, med sin man som är kompositör, för att gå basåret i vävning och konstsömnad på HV Skola.

Tidigare har Lucie arbetet som projektledarassistent på en reklambyrå. Det är ingen bransch att åldras i. Hon tyckte att hon kvar färdig där, behövde gå vidare och utbildade sig till psykosyntesterapeut och hade en egen mottagning, Inkludera, fram till förra året. (Lucie har introducerat ett arbetssätt för familjeterapi i Sverige, 'Systemic family constellation'. Det började hon med 1996 och 2000 startade i egen regi en utbildning i metoden tillsammans med två kollegor.)

Hur kommer det sig att du byter bana igen? 
- Det kreativa pockade på och behövde ta mera plats. Jag har sedan barnsben dragits till textil. Min mormor var sömmerska och modist och jag spenderade mycket tid med henne och har bl a starka minnen av att leka med hennes knappsamling. Det var fantastiskt att se hur hon kunde göra saker av små spillbitar, hon gjorde kläder till min Barbie och det är enbart varma minnen.
Jag försöker göra medvetna val (det psykosyntesen handlar om). 

Varför ville du praktisera hos oss?
- För att ni gör så fina mattor. Jag älskar ull, det är ett organiskt material, det andas, har fantastiska egenskaper, man kan forma det, Det går att göra mjuk och hårt. 

Vad har du på golvet hemma? 
- En salig blandning. En trasmatta i köket, en grov sisalmatta i vardagsrummet, en persisk matta i arbetsrummet som ljudddämping. 

Vad gör du med kläder du inte använder längre?
- Jag rensar en del och i och med flytten så gav jag bort ganska mycket. Vi flyttade från 140 kvm till tre rum och kök ... Men jag samlar också; material, textil, knappar osv. Sparar gamla sjalar som kanske går att använda som foder i väskor eller annat.


Berätta om den här trasmattan du gjort?
- Det är en familjematta som jag vävde på vårt trasmatteprojekt förra terminen. Den är till mitt barnbarn Freya. Varje del är avtagbar och har knappar på baksidan. Jag har för avsikt att göra en större familjematta som skall konstrueras som ett korsord med alla namn på familjemedlemmarna.

Lucie Wibergs Familjematta

Du gillar att jobba med händerna?

- Jag stickar, virkar och syr men skulle kanske jobba med andra material om tiden räckte till. Sedan är det bara så att textil lockar mer än metall. När jag hade min mottagning passerade mina klienter min ateljé på väg till samtalsrummet, vilket ofta väckte så stort intresse. Jag har sett hur mycket handarbete engagerar och tror att det kan vara användbart inom terapi.

Hur ser din närmaste framtid ut? 
- Jag skall förhoppningsvis gå Högre Textil utbildning på HV (Handarbetets Vänners Skola)

Vad gör du år 2015?
- Jag fortsätter nog med terapi men kombinerar det med textil på något vis.