Vad har du själv på golvet hemma?
- Jag gillar orientaliska mattor och har två stora som jag ropat in på auktion. Jag går nästan och väntar på att dem skall flyga iväg. Tror att den ena är från Kashmir, den har en kraftig sidenlapp fastsydd på baksidan med stämplat ursprung. I mattornas mönster finns invävd arabisk text och en kompis till mig som har arabiska som modersmål berättade att det var strofer ur dikter. Jag vet inte vad det står men tycker att det är en fin tanke att den har invävd poesi. Beställarens namn finns också invävt i mönstret. Jag hade gärna gått till en mattmakare och beställt en matta med texten Berglund.
Vi har också en liten turkisk bönematta. Den har Stairway to heaven- mönster, en slags trappliknande mönster, och är smalare mot Mecka. Visste ni att inga bönemattor är felfria, man väver t.o.m in fel om det behövs eftersom endast Allah är felfri.
På torpet har vi bara trasmattor, många av dem har min svärmor vävt. Hon är glad att vi vill ha dem kvar och uppskattar dem. Det är ju, konstigt nog, inte alla som gör det.
Någon matta du saknar?
- När Sverige hade ordförandeskapet i EU 2009 skulle vi som värdland inreda lokaler i huvudbyggnaden i Bryssel. (Så går det till varje år, som ett sätt för ordförandeländer att presentera lite av sin inhemska kultur och design. Som ett visitkort eller identitetsskapare.) Marge arkitekter var ansvariga för urval och utformning och jag fick representera med stora ljuskronor i glas. Där fanns också metervis av Kasthalls vävda mattor, randiga med lite trasmattekänsla. En sådan eller en tuftad luggmatta från Kasthall skulle jag gärna vilja ha. Eller en stor antik kelim.
Vilken funktion fyller mattor för dig?
- Vi har öppen planlösning så mattorna ger hänvisningar om rum i rummet. De är stämningsbärare, suger upp ljud och värmer, de är estetiska, sköna att gå på och ger en ombonad känsla. Och så tycker jag om att de bär på en historia och att man kan fantisera om deras ursprung.
Vi pratar om olika typer av mattor och A berättar om sin slututställning på Konstfack där hon beströdde golvet i utställningen med torkad lavendel. Det knastrade när man gick på det och det doftade. Samma sak upprepade hon 2009 då hon ställde ut hos Konsthantverkarna.
(Vi pratade vidare om hur det känns att gå på vissa ytor och material. Kom att tänka på bl a Ai Weiwei's solrosfrön i glaserad keramik på Tate 2010. Dem fick man gå på då, men på utställningar de visats på senare har det varit förbjudet p g a det ohälsosamma keramiska dammet som uppstår. )
Handlar du second hand?
- Sällan, jag har svårt för när det finns sådär mycket av allt. Det gäller även hos t ex H&M, med massproducerade nya kläder, rad efter rad. Det blir bara för mycket. Jag sorterar mina egna kläder i garderoben ganska bra. Jag har olika kläder, en del använder jag bara på landet. De fungerar inte alls i Stockholm och tvärtom.
Jag köper däremot gärna glas och porslin och mattor på second hand och auktion. Känner det ibland som om jag räddar sakerna jag hittar, från att försvinna och glömmas bort. Jag har också arbetat med att kombinera delar av gammalt glas med nya delar i en slags fusion.
(A visar bilder från utställningen "Förfärligt härligt" på Nationalmuseum 2007, där hennes glasobjekt står i montrar uppblandade med gammalt, överdådigt dekorerat glas från museets samlingar i utställningsmontrarna. Det är så bra. T ex fungerar hennes kompakt svarta Terrinporträtt i formblåst glas väldigt fint som en kommentar i en grupp av fajans och emaljmålat glas från 1800-talets slut. Nationalmuseum har köpt in flera av Annas glasobjekt.)
Förutom de material du arbetar med så är du ju också intresserad av textil?
- Jag gick Bild och Textil Form på Ölands Folkhögskola med bl a Kicken Ericson som lärare. Jag älskar textil och tänker ofta när jag packar utställningar: Varför arbetar jag inte med textil? Textil är ju mjukt och härligt till skillnad glas som är hårt, tungt, ömtåligt, giftigt och kräver stora ugnar. Det är synd att textil verkar ha en lägre status i förhållande till andra material. Svårare att t ex få betalt ordentligt. Samma problem har också keramik i förhållande till glas. Glas verkar alltid hitta köpare.
Jag förstår inte heller varför man inte använder sig mer av textil i offentlig miljö. Att inte restauranger t ex förstår bättre vilken effekt textil kan ha, särskilt som ljudabsorbenter. Fler borde anlita personer med textil kunskap för konsultation av sådana saker.
Har du några förebilder?
- Min dotter heter Signe efter Signe Persson Melin.
Vad gör du nu?
- Just nu gör jag sex entréer för Familjebostäders hyreshus i Älvsjö och en utsmyckning till Akuten på Örebro Universitetssjukhus. Jag ska snart delta i en tävling för utsmyckning av närsjukhuset i Angered.
Vad gör du år 2015?
- Kanske har jag flyttat från stan ut på landet.
Om jag inte gör det som jag gör idag så kanske jag arbetar som konstkonsult i någon stad någonstans och ägnar mig åt att köpa in konst av andra konstnärer i stället.
