Två nya praktikanter

Vi är väldigt tacksamma för att vi har fyra nya extrahänder under två veckor; Klara Broström och Lucie Wiberg går basåret på  HV(Handarbetets vänners skola) och är här på praktik.
Trevligt, trevligt.

Klara till vänster - Julie till höger ( Klara and Julie)

We are happy to have Klara Broström and Lucie Wiberg, from HVschool (The school of the Association of Friends of Textile Art), here with us this week.  Four extra hands - great!

Jothi och Chitra

Vi vill presentera Jothi och Chitra som flätat Re Rag Rug II

De är systrar, båda är gifta och har små barn. De bor nära varandra i staden Tirupur i Indien och träffas ofta.

Båda kvinnorna har utbildning på gymnasienivå (12th standard) med matematik respektive vetenskap som huvudämnen. Efter studierna har de gått datakurser och arbetat några år, båda som lärare i vissa ämnen, innan de gifte sig och bildade familj.
Chitra har också arbetat på med administration på ett trikåföretag.

Ytterligare gemensamt, också med de flesta andra kvinnor i Indien är att de slutat arbeta när de fått barn. För att hinna med sina uppgifter i hemmet; ta hand om barn före och efter skolan, hushållssysslor och se till att mannens föräldrar som ofta bor hos någon av sönerna är omhändertagna och nöjda.
De skulle gärna vilja arbeta deltid men inga arbetsgivare är intresserade av deltidsarbetare i Tirupur.

Hemarbete skulle kunna vara ett sätt att bidra till familjens försörjning.
Vi frågar hur de känner inför att åta sig uppdraget med fläta våra mattor, de kunde ju kanske hitta något annat område, t ex telefonförsäljning som blir allt vanligare.
Det glädjande svaret är att de tycker att handarbete är så intressant. De kan sticka och brodera lite men vill gärna lära sig mera. -Så lika vi är!

Utöver det säger Chitra att de tycker att det är roligt men också 'it is mind relaxation'. I en vardag med stress är det avkopplande att handarbeta.
Vi kan inte annat än att hålla med.

Chitra

Jothi

We would like to introduce Jothi and Chitra who made Re Rag Rug II

They are sisters, both married and have small children. They live near eachother in the city of Tirupur in India and they meet often.

Both women have studied up to 12th standard with mathematics and science as mayor subjects. After their studies they have attended computer classes. Before marrying they have worked a few years, both teaching their. Chitra has also worked with adminisration in a T-shirt factory. 

They have in common with many other women in India that they stoped working when becoming mothers in order to manage all their household duties: caring for the children as well as making sure the inlaws (who often live with one of the sons) are content.

They would like to be able to work part-time but this is not common in India and not interesting for employers in Tirupur.

Working from home would be a way of contributing economically to the household. We ask how they feel about taking on the job to make a rugs as they could maybe find work in telephone sales, something which is increasing in India and something that could also be done from home.

The answer is so pleasing to us. They think handicraft is interesting. Thay can knit and embroider a little and would like to learn more. -So similar we are!

Apart from it being fun, Chitra says that she thinks it is 'mind relaxation'. In a stressful life handicrafts has the power to bring peace to your mind. We can't but agree. 

skära mattrasor / cut rags

Vi behövde inte skära eller klippa remsorna själva till de flätade mattorna. Det var bara att ta med sina tygbitar och lämna in dem här - så gick det på nolltid!

We didn't have to cut the rags ourselves. This guy helped us - extremely convenient!

Dammigt ...  

Dilemman vid reproduktion

Re Rag Rug är ett design- och hantverksprojekt där vi utvecklar nya uttryck för trasmattor genom att sätta textila tekniker i ny funktion och kontext. 

Under ett år experimenterar vi med syftet att hitta nya möjliga tillverkningsmetoder av mattor, för att i större skala förädla och ta tillvara material som annars skulle kasseras. Slutprodukten skall ha en hög kvalitet och tillverkas på ett hållbart sätt. 

Genom design- och produktutveckling tillsammans med industrin vill vi undersöka hur/om det går att åstadkomma en kontinuerlig produktion av mattor av återbruk och spillmaterial. Se vilka skillnader i uttryck vi måste acceptera och vilka fördelar det eventuellt finns i kompromisser när ett hantverk ska (re-)produceras. 

Utifrån en prototyp, av Re Rag Rug II, där vi haft en mängd färgtoner att arbeta med har vi nu fått ett första prov på en variant. Tanken var att den i sin tur skulle vara reproducerbar.

Vi var på plats i Indien för att söka material och välja färgerna för den nya mattan så att den skulle bli så lik originalet som möjligt. Vi köpte överskottsmaterial från trikåindustrin i Tirupur i de färger som fanns, som var så lika originalmattans bastoner som möjligt. Genom "knippen" av blandningar av flera färger i samma fläta försökte vi sedan få fram liv i mönsterpartierna. Allt prövades fram på plats tillsammans med Jothi och Chitra, som ville pröva att göra mattan.

Det lyckade riktigt bra men vi kommer att behöva arbeta om den lite. Ett parti har vi redan klippt bort eftersom färgkombinationen just där inte blev så lyckad. 

Den fråga vi ställer oss är vad vi kan förvänta oss av nästa beställning, framförallt vad det gäller färg.

En skridning i färgton kan helt ta död på uttrycket men nästa gång kanske det gäller ett annat mönsterparti.

Om man inte kan kontrollera designen till 100%, var drar man gränsen för vad som går att acceptera i variation? 

Går det ö. h. t. att acceptera variationer i design och kvalitet när man arbetar med material där tillgången är föränderlig? 

Re Rag Rug is an experimental design- and crafts project where we reinvent the rag rug by using textile techinques in a new context.

During twelve months we are creating twelve unique rugs in twelve different techniques. 

The material is discarded clothes and waste from the textile industry.

We want to  find new production methods for rags, and in a larger scale refine and explore ways of using materials that would otherwise be discarded.

The end product should of high quality and be produced in a sustainable way.

By working with design and product development in together with the industry we want to se if it is possible to achieve a continuos production of rugs using waste and recycled materials. 

We want to find out which differences in design we would have to accept and if there are advantages in compromising when a unique piece is to be (re-)produced.

With the prototype, of Re Rag Rug II,  we had a variety of shaed to work with. When reproducing the simplified version we had to select a number of shades available on the market to make it as true to the original as possible. The idea was that this new prototype should be reproducable.

We already know that we need to re-work the design a little but it is clear that the selection of color is crucial to the design.  One section has already been removed because the color combination was not succesful.

The question of the day is what to expect of the next order mainly when it comes to color continuation. Shade differences can completely 'kill' the overall design. 

If it not possible to control the design to 100%, where does one draw the line for acceptance in variations? 

Is it at all possible to accept variations in design and quality when working with materials that are always changing?