Andras mattor

Äntligen måndag. Förra veckan jobbade vi med andra saker så mattorna blev tvungna att vänta - men idag är vi igång igen. Eftersom inte så mycket nytt har hänt här så visar vi några mattor som andra har gjort istället.

Bertjan Pot / The Duct-taped Carpets, av mattor och tejp

Tejo Remy & Rene VeenHulzen / av filtar

Sophie Aschauer / Killigrew, av båttampar och rep

Fransar från Klippan

Igår kom ett stort paket till dörren, fylld med avklippta stadkanter från Klippans fabrik i Lettland. Det är rester från deras ylleplädstillverkning.

Det är inte direkt självklart vad vi ska kunna få till för en matta av detta...

Hade vi använt vävstol i projektet hade det självklara varit att väva mattor av dem. Något som Lena Bergström (i samarbetet med HV) redan gjort i mattan af Norrland för Klässbols linneväveri. Där har hon tagit tillvara spillet från vävningen av möbeltyget Norrland, också det i egen design. 

Men nu är det ju så att vi inte använder vävstol i Re Rag Rug, så det blir till att klura lite.

Vi började med att färgsortera. Det dammar väldigt mycket så vi höll oss utomhus när det blev uppehåll i höstregnet.

De randiga bitarna känns logiskt att utnyttja på ett sätt där det går att ta tillvara färgfälten.

När man gör kavelfrans får man ju fransar som ser ut ungefär såhär och som man sedan brukar sy ihop sida vid sida för en tjockare frans. Vi testade detsamma med de här bitarna och sydde ihop dem på maskin. 

Det funkade bra och skulle kunna användas både som infällning i sömmar och en hel del annat.

Sen testade vi fingervirkning.

Det gick fort att få upp en tjock och bulkig bit. De tunnare fransarna lämpade sig bäst då de tjocka blev aningen groteska. Skulle nog kunna funka på något sätt.

Vitt funkar alltid men det här provet blev rätt läskigt.

Sen testade vi att sno dem och göra fransiga rep/snoddar. 

Snodden gjorde materialet fylligt och stadigt men det måste finnas bättre sätt att sno och tvinna på än så här. Vi vet att det finns utrustning för repmakeri och att det i princip handlar om roterande krokar. 

Vi tog borrmaskinen och en virknål.

Sedan en fyrfläta

Voilà! I kombination med vitt blev de spräckliga trasorna vackra, särskilt till höstens färger härutanför.  

Trasor i gåva

Vi har fått någonting lite speciellt i gåva.

En vän till oss, Anna, miste nyligen sin mamma efter en längre tids sjukdom. Hon lämnade efter sig många lådor med mattrasor som vi nu har fått ta hand om. 

Alla trasor är fint upprullade och sorterade efter färg.

Evans med en av många kartonger

Så här berättar Anna:

Mamma hette Ingrid Ahlström. 
Hon vävde mycket mattor av trasorna, ofta i rosengång med svart varp. Senaste åren hade hon ofta svårt att väva eftersom hon blev så trött av alla behandlingar, men hon pratade senast i februari om att hon skulle väva mer för att få upp flåset och för att hon inte skulle gå på någon behandling längre. Nu blev det ju inte så. 
I hennes vävstol fanns flera färdiga mattor och en som hon höll på med. Vävningen var lite meditativt för henne och hon vävde ofta under den tid jag bodde hemma. 

Det är något aldeles speciellt med mattrasor klippta av gamla kläder och tyger:

De bär sin historia och minnet av de textilier som de en gång var. Den fina sommarklänningen, favorittröjan, pappas skjorta, mormors lakan...  

Och så det här med själva insamlandet/tillvaratagandet - känslan av värdet i av att ta hand om.

Utmaningen i det kluriga klippandet för att smartast ta tillvara de bästa bitarna.

Det meditativa i det omsorgsfulla nystandet.

Och så till slut fyller de en hel låda, full av möjligheter. Nya möjligheter av det som var förbrukat. 

Vi har efter Annas mamma fått en hel fylld, färdig palett med färger. Vi känner oss hedrade och sugna på att sätta igång för det här är en utmaning.
Kommer vi kunna hitta någon ny textil teknik som kan ge de här trasorna ett nytt värdigt liv,
på Re Rag Rug-vis? 

Nytt huvud på bloggen

Idag har vi bytt ut blogghuvudet på den här bloggen. Det förra hade Ellen Dynebrink gjort, som praktiserade hos oss i augusti. Det var fint och det var i ärlighetens namn inte helt lätt att fixa till ett nytt sidhuvud som funkar lika bra. (Hoppas du har det bra Ellen, förresten, och att det går bra med studierna i Göteborg!)

Anna Berglunds mosaikmattor och Klapphuset i Kalmar

Idag hade vi vår ateljé-granne Anna Berglund över på eftermiddagsfika.

Hon är konstnär/konsthantverkare och har nyligen avslutat ett arbete i sin gamla hemstad Kalmar; Rag Rug- the take off, part one och Rag Rug- the take off, part two är trasmattor och bänkar av glasmosaik och betong, i entrén på och i miljön 
utanför Sporthallen.

Också en trasmattsteknik

Anna använder sig gärna av historiska referenser i sina arbeten. Hon växte upp i Kalmar och här fanns Klapphuset, en fin gammal byggnad där man tvättade sina trasmattor förr i tiden. Anna besökte stället som barn och har minnen av hur nytvättade trasmattor hängde på rad för att torka i vinden, minnen hon jobbade med i uppdraget till Kalmar. 

Klapphuset står kvar ännu men verksamheten har upphört. Träräckena utanför är spetsigt formade uppåt. Kanske för att mattorna skulle ligga bättre på plats när de torkade eller för att vattnet skulle rinna ur bättre. 

Skulle gärna ha ett klapphus här nere vid sjön Trekanten i Liljeholmen!

  

Foton: Anna Berglund

Anna Berglund

Vad har du själv på golvet hemma?

- Jag gillar orientaliska mattor och har två stora som jag ropat in på auktion. Jag går nästan och väntar på att dem skall flyga iväg. Tror att den ena är från Kashmir, den har en kraftig sidenlapp fastsydd på baksidan med stämplat ursprung. I mattornas mönster finns invävd arabisk text och en kompis till mig som har arabiska som modersmål berättade att det var strofer ur dikter. Jag vet inte vad det står men tycker att det är en fin tanke att den har invävd poesi. Beställarens namn finns också invävt i mönstret. Jag hade gärna gått till en mattmakare och beställt en matta med texten Berglund.

Vi har också en liten turkisk bönematta. Den har Stairway to heaven- mönster, en slags trappliknande mönster, och är smalare mot Mecka. Visste ni att inga bönemattor är felfria, man väver t.o.m in fel om det behövs eftersom endast Allah är felfri.

På torpet har vi bara trasmattor, många av dem har min svärmor vävt. Hon är glad att vi vill ha dem kvar och uppskattar dem. Det är ju, konstigt nog, inte alla som gör det.

Någon matta du saknar?

- När Sverige hade ordförandeskapet i EU 2009 skulle vi som värdland inreda lokaler i huvudbyggnaden i Bryssel. (Så går det till varje år, som ett sätt för ordförandeländer att presentera lite av sin inhemska kultur och design. Som ett visitkort eller identitetsskapare.) Marge arkitekter var ansvariga för urval och utformning och jag fick representera med stora ljuskronor i glas. Där fanns också metervis av Kasthalls vävda mattor, randiga med lite trasmattekänsla. En sådan eller en tuftad luggmatta från Kasthall skulle jag gärna vilja ha. Eller en stor antik kelim.

Vilken funktion fyller mattor för dig?

- Vi har öppen planlösning så mattorna ger hänvisningar om rum i rummet. De är stämningsbärare, suger upp ljud och värmer, de är estetiska, sköna att gå på och ger en ombonad känsla.  Och så tycker jag om att de bär på en historia och att man kan fantisera om deras ursprung.

Vi pratar om olika typer av mattor och A berättar om sin slututställning på Konstfack där hon beströdde golvet i utställningen med torkad lavendel. Det knastrade när man gick på det och det doftade. Samma sak upprepade hon 2009 då hon ställde ut hos Konsthantverkarna. 

(Vi pratade vidare om hur det känns att gå på vissa ytor och material. Kom att tänka på bl a Ai Weiwei's solrosfrön i glaserad keramik på Tate 2010. Dem fick man gå på då, men på utställningar de visats på senare har det varit förbjudet p g a det ohälsosamma keramiska dammet som uppstår. )

Handlar du second hand?

- Sällan,  jag har svårt för när det finns sådär mycket av allt. Det gäller även hos t ex H&M, med massproducerade nya kläder, rad efter rad. Det blir bara för mycket. Jag sorterar mina egna kläder i garderoben ganska bra. Jag har olika kläder, en del använder jag bara på landet. De fungerar inte alls i Stockholm och tvärtom.

 Jag köper däremot gärna glas och porslin och mattor på second hand och auktion. Känner det ibland som om jag räddar sakerna jag hittar, från att försvinna och glömmas bort. Jag har också arbetat med att kombinera delar av gammalt glas med nya delar i en slags fusion.

(A visar bilder från utställningen "Förfärligt härligt" på Nationalmuseum 2007, där hennes glasobjekt står i montrar uppblandade med gammalt, överdådigt dekorerat glas från museets samlingar i utställningsmontrarna. Det är så bra. T ex fungerar hennes kompakt svarta Terrinporträtt i formblåst glas väldigt fint som en kommentar i en grupp av fajans och emaljmålat glas från 1800-talets slut. Nationalmuseum har köpt in flera av Annas glasobjekt.)

Förutom de material du arbetar med så är du ju också intresserad av textil?

- Jag gick Bild och Textil Form på Ölands Folkhögskola med bl a Kicken Ericson som lärare. Jag älskar textil och tänker ofta när jag packar utställningar: Varför arbetar jag inte med textil? Textil är ju mjukt och härligt till skillnad glas som är hårt, tungt, ömtåligt, giftigt och kräver stora ugnar. Det är synd att textil verkar ha en lägre status i förhållande till andra material. Svårare att t ex få betalt ordentligt. Samma problem har också keramik i förhållande till glas. Glas verkar alltid hitta köpare.

Jag förstår inte heller varför man inte använder sig mer av textil i offentlig miljö. Att inte restauranger t ex förstår bättre vilken effekt textil kan ha, särskilt som ljudabsorbenter. Fler borde anlita personer med textil kunskap för konsultation av sådana saker.

Har du några förebilder?

- Min dotter heter Signe efter Signe Persson Melin.

Vad gör du nu?

- Just nu gör jag sex entréer för Familjebostäders hyreshus i Älvsjö och en utsmyckning till Akuten på Örebro Universitetssjukhus. Jag ska snart delta i en tävling för utsmyckning av närsjukhuset i Angered.

Vad gör du år 2015?

- Kanske har jag flyttat från stan ut på landet.

Om jag inte gör det som jag gör idag så kanske jag arbetar som konstkonsult i någon stad någonstans och ägnar mig åt att köpa in konst av andra konstnärer i stället.

Anna Berglund

Anna Berglund har sin studio nära vår, på Pingstvägen 9. Hon är konstnär/konsthantverkare och arbetar med unika objekt i glas och keramik. (Hon finns också på facebook under Crafts by Anna)

Anna Berglund

Anna har just avslutat ett uppdrag för Kalmar Kommun: Rag Rug- the take off, part one och Rag Rug- the take off, part two är trasmattor och bänkar av glasmosaik och betong,  i och i miljön utanför Sporthallen i Kalmar.
Anna använder sig gärna av historiska referenser i sina arbeten. Hon växte upp i Kalmar och här fanns Klapphuset, en fantastisk gammal byggnad där man tvättade sina trasmattor förr i tiden. Anna besökte stället som barn och har minnen av hur nytvättade trasmattor hängde på rad för att torka i vinden. Byggnaden står kvar ännu men verksamheten har upphört. Det var de här minnena hon tänkte på när hon fick uppdraget i sin gamla hemstad.

Vad har du själv på golvet hemma?
- Jag gillar orientaliska mattor och har två stora som jag ropat in på auktion. Jag går nästan och väntar på att dem skall flyga iväg. Tror att den ena är från Kashmir, den har en kraftig sidenlapp fastsydd på baksidan med stämplat ursprung. I mattornas mönster finns invävd arabisk text och en kompis till mig som har arabiska som modersmål berättade att det var strofer ur dikter. Jag vet inte vad det står men tycker att det är en fin tanke att den har invävd poesi. Beställarens namn finns också invävt i mönstret. Jag hade gärna gått till en mattmakare och beställt en matta med texten Berglund.
Vi har också en liten turkisk bönematta. Den har Stairway to heaven- mönster, en slags trappliknande mönster, och är smalare mot Mecka. Visste ni att inga bönemattor är felfria, man väver t.o.m in fel om det behövs eftersom endast Allah är felfri.
På torpet har vi bara trasmattor, många av dem har min svärmor vävt. Hon är glad att vi vill ha dem kvar och uppskattar dem. Det är ju, konstigt nog, inte alla som gör det.

Någon matta du saknar?
- När Sverige hade ordförandeskapet i EU 2009 skulle vi som värdland inreda lokaler i huvudbyggnaden i Bryssel. (Så går det till varje år, som ett sätt för ordförandeländer att presentera lite av sin inhemska kultur och design. Som ett visitkort eller identitetsskapare.) Marge arkitekter var ansvariga för urval och utformning och jag fick representera med stora ljuskronor i glas. Där fanns också metervis av Kasthalls vävda mattor, randiga med lite trasmattekänsla. En sådan eller en tuftad luggmatta från Kasthall skulle jag gärna vilja ha. Eller en stor antik kelim.

Vilken funktion fyller mattor för dig?
- Vi har öppen planlösning så mattorna ger hänvisningar om rum i rummet. De är stämningsbärare, suger upp ljud och värmer, de är estetiska, sköna att gå på och ger en ombonad känsla.  Och så tycker jag om att de bär på en historia och att man kan fantisera om deras ursprung.
Vi pratar om olika typer av mattor och A berättar om sin slututställning på Konstfack där hon beströdde golvet i utställningen med torkad lavendel. Det knastrade när man gick på det och det doftade. Samma sak upprepade hon 2009 då hon ställde ut hos Konsthantverkarna. 

(Vi pratade vidare om hur det känns att gå på vissa ytor och material. Kom att tänka på bl a Ai Weiwei's fantastiska solrosfrön i glaserad keramik på Tate 2010. Dem fick man gå på då, men på utställningar de visats på senare har det varit förbjudet p g a det ohälsosamma keramiska dammet som uppstår. Tankeväckande då varenda ett av de miljontals fröerna är tillverkade för hand av keramiker i den hantverksmässiga industrin i Kina, som ett ifrågasättande av associationer förknippade med begreppet "made in China". För övrigt ett inlägg som kräver egen plats och inte borde tagit plats här...)

Handlar du second hand?
- Sällan,  jag har svårt för när det finns sådär mycket av allt. Det gäller även hos t ex H&M, med massproducerade nya kläder, rad efter rad. Det blir bara för mycket. Jag sorterar mina egna kläder i garderoben ganska bra. Jag har olika kläder, en del använder jag bara på landet. De fungerar inte alls i Stockholm och tvärtom.
 Jag köper däremot gärna glas och porslin och mattor på second hand och auktion. Känner det ibland som om jag räddar sakerna jag hittar, från att försvinna och glömmas bort. Jag har också arbetat med att kombinera delar av gammalt glas med nya delar i en slags fusion.
(A visar bilder från utställningen "Förfärligt härligt" på Nationalmuseum 2007, där hennes glasobjekt står i montrar uppblandade med gammalt, överdådigt dekorerat glas från museets samlingar i utställningsmontrarna. Det är så bra. T ex fungerar hennes kompakt svarta Terrinporträtt i formblåst glas väldigt fint som en kommentar i en grupp av fajans och emaljmålat glas från 1800-talets slut. Nationalmuseum har köpt in flera av Annas glasobjekt.)

Förutom de material du arbetar med så är du ju också intresserad av textil?

- Jag gick Bild och Textil Form på Ölands Folkhögskola med bl a Kicken Ericson som lärare. Jag älskar textil och tänker ofta när jag packar utställningar: Varför arbetar jag inte med textil? Textil är ju mjukt och härligt till skillnad glas som är hårt, tungt, ömtåligt, giftigt och kräver stora ugnar. Det är synd att textil verkar ha en lägre status i förhållande till andra material. Svårare att t ex få betalt ordentligt. Samma problem har också keramik i förhållande till glas. Glas verkar alltid hitta köpare.
Jag förstår inte heller varför man inte använder sig mer av textil i offentlig miljö. Att inte restauranger t ex förstår bättre vilken effekt textil kan ha, särskilt som ljudabsorbenter. Fler borde anlita personer med textil kunskap för konsultation av sådana saker.

Har du några förebilder?
- Min dotter heter Signe efter Signe Persson Melin.

Vad gör du nu? 
- Just nu gör jag sex entréer för Familjebostäders hyreshus i Älvsjö och en utsmyckning till Akuten på Örebro Universitetssjukhus. Jag ska snart delta i en tävling för utsmyckning av närsjukhuset i Angered.

Vad gör du år 2015?
- Kanske har jag flyttat från stan ut på landet.
Om jag inte gör det som jag gör idag så kanske jag arbetar som konstkonsult i någon stad någonstans och ägnar mig åt att köpa in konst av andra konstnärer i stället.

Re Rag Rug II färdigsydd

De sista sömmarna på mattan!

Vi har en idé om att kunna tillverka flätor i metervara, foga samman och sedan sy av mattan i önskad längd. Kanterna kommer på så sätt behålla en kort frans. Våra gamla Huskvarna förmår inte riktigt att sy kanterna som vi önskar så tills vidare får Re Rag Rug II ha sina ojämna kanter kvar. Vi har just fått nys om en starkare industrisymaskin som vi kan få låna in och hoppas att det kommer att lösa problemet.

Ingela Fredell

Ingela Fredell

Ingela Fredell

Ingela Fredell kom till ateljen igår. Hon är gammal kompis till Katarina Evans sedan de gick på HV (Handarbetets Vänners skola på Djurgården i Stockholm) samtidigt i mitten av 90-talet. Ingela kommer från Västerås men bor och jobbar numera som hemslöjdskonsulent i Jämtland.

Vad har du på golvet hemma?
- IKEAs PS matta Stockholm av Anna Sörensson, fårskinn, runda flätade trasmattor och vävda trasmattor från Jämtland. (Tidigare hade jag Katarina Brieditis flossamatta Tise, också från IKEA, men den har åkt ner i källaren...)

Vilken matta saknar du i ditt hem?
- En som jag håller på att väva just nu, en matta av stränggarn, lin och ull blandat. Det är det som är hemslöjd för mig: Att ha kunskap, material och redskap för att kunna skapa exakt den matta jag vill ha och behöver.

Vilken funktion fyller mattorna i ditt hem?
- Både estetiskt och taktilt. Jag har bara ull och trasmattor hemma för att jag tycker om att känna dem under fötterna.

Handlar du second hand?
- Nej, jag handlar inte second hand annat än porslin, kastruller och glas från 40- och 50-talet på Tradera.
(Ingela ser sig själv som traditionalist i den mening att hon vill förvalta handens kunskap, tekniker, material och redskap. Vi konstaterar att hon med hjälp av Tradera nu börjat närma sig modernismen. Funkar fint som komplement till alla de näverburkar som hon förvarar mat i... - Fast näverburkarna är moderna och nygjorda, säger I.)
 Däremot jag ser jag ett stort hemslöjdsvärde i Re Rag Rug, där ni tar tillvara ett material som har obetydligt värde idag, precis som man gjorde förr i självhushållet. Idag finns det ju tyvärr inget sätt att återvinna textil i större skala. Ni visar på sätt som kanske skulle kunna leda till nya metoder att återvinna textila material.  Det är viktigt och jag är väldigt glad för att ni har fått medel för det här projektet. Det kommer att uppmärksammas och verka som en förebild i hållbarhetsfrågan.

Använder du alla kläder i din garderob?
- Aldrig. Jag blir tokig på det!  Och ändå har jag inget att sätta på mig. De hänger bara där.  Jag har säkert 7 långa linneklänningar som jag köpt till bröllop som jag inte vet vad skall göra med. Dyra, fina. Jag tänker alltid att "Det här kan jag sy om" men det blir aldrig av... Och alla felköp: kläder som har mönster och inte bara är svarta.

Vilket är ditt äldsta plagg?
-Jag samlar ju på lite dräktplagg så det är nog något gammalt förkläde...

När föddes ditt intresse för textil?

- det var nog i samband med att jag fick en Barbie. På 70-talet flyttade vår familj till Australien och bredvid vårt hus bodde en dam som arbetade som hemsömmerska. Hon sydde bikinis. Jag fick bitar av  hennes tyglappar; slinkiga, färgglada, mönstrade tyger, som passade perfekt till Barbiekläder. Jag minns särskilt ett leopardfläckigt tyg som jag gillade väldigt mycket.

 Min farmor var bondfru och kunde många textila tekniker. Hon lärde mig alla grunder.

Vad har du för andra intressen?
- Slöjd, textil, trädgård och matlagning...
Jag tycker att alla mina intressen hänger ihop; bra råvaror och material, form, funktion, handens kunskap. Jag har en stor köksträdgård med sparris, kronärtskockor och allt möjligt. (KE, som har varit där, säger att det är en monsterträdgård - allt som växer där är gigantiskt och dignande)
Jag har en trädgårdsblogg och en matblogg. Jag gillar också verkligen att fotografera och det har jag ju nytta av då.  I helgen skall jag förresten plocka tranbär.
När det gäller handarbete så sätter mest igång andra människor som vill handarbeta men förra året virkade jag två mössor. Min man fick en mössa med Mötley Crüe's parställda dödskallar.

Har du några förebilder?
- Jag inspireras av människor överhuvudtaget och gillar möten. Tänk, vad berörande det kan vara att ta dela av andra människors livsöden och kunskap!

Hur ser din närmaste framtid ut? 
- Jag arbetar med ett projekt som heter Crafts International som är ett företagsutvecklingsprojekt för hantverksföretag i glesbygd. Det är ett projekt där regioner från Grönland, Island, Kanada, Färöarna, Norge, Nordirland, Irland ingår. Sverige är representerat med Jämtland/Härjedalen.

Hur ska man göra för att lyckas i ett slöjd/hantverksföretag?
Det gäller att koppla olika kompetenser till varandra och att företaget använder specialistkunskap, i fråga om t ex marknadsföring, webbkunskap, säljstöd och inte minst formgivning.
Företag som har den insikten går det i regel bra för.

 Vad gör du år 2015?
- Mitt jobb är jätteberikande och jag tänker fortsätta med det.

Ingela på besök

Ingela Fredell kom till ateljen igår. Hon är gammal kompis till Katarina Evans sedan de gick på HV (Handarbetets Vänners skola på Djurgården i Stockholm) samtidigt i mitten av 90-talet. Ingela kommer från Västerås men bor och jobbar numera som hemslöjdskonsulent i Jämtland.

Ingela Fredell

Vi passade på att ställa henne några frågor till vår gästsida:

Vad har du på dina golv därhemma då?
- IKEAs PS matta Stockholm av Anna Sörensson, fårskinn, runda flätade trasmattor och vävda trasmattor från Jämtland. (Tidigare hade jag Katarina Brieditis flossamatta Tise, också från IKEA, men den har åkt ner i källaren...)

Vilken matta saknar du i ditt hem?

- En som jag håller på att väva just nu, en matta av stränggarn, lin och ull blandat. Det är det som är hemslöjd för mig: Att ha kunskap, material och redskap för att kunna skapa exakt den matta jag vill ha och behöver.

Vilken funktion fyller mattorna i ditt hem?

- Både estetiskt och taktilt. Jag har bara ull och trasmattor hemma för att jag tycker om att känna dem under fötterna.

Handlar du second hand?

- Nej, jag handlar inte second hand annat än porslin, kastruller och glas från 40- och 50-talet på Tradera.

(Ingela ser sig själv som traditionalist i den mening att hon vill förvalta handens kunskap, tekniker, material och redskap. Vi konstaterar att hon med hjälp av Tradera nu börjat närma sig modernismen. Funkar fint som komplement till alla de näverburkar som hon förvarar mat i... - Fast näverburkarna är moderna och nygjorda, säger I.)

 Däremot jag ser jag ett stort hemslöjdsvärde i Re Rag Rug, där ni tar tillvara ett material som har obetydligt värde idag, precis som man gjorde förr i självhushållet. Idag finns det ju tyvärr inget sätt att återvinna textil i större skala. Ni visar på sätt som kanske skulle kunna leda till nya metoder att återvinna textila material.  Det är viktigt och jag är väldigt glad för att ni har fått medel för det här projektet. Det kommer att uppmärksammas och verka som en förebild i hållbarhetsfrågan.

Använder du alla kläder i din garderob?

- Aldrig. Jag blir tokig på det!  Och ändå har jag inget att sätta på mig. De hänger bara där.  Jag har säkert 7 långa linneklänningar som jag köpt till bröllop som jag inte vet vad skall göra med. Dyra, fina. Jag tänker alltid att "Det här kan jag sy om" men det blir aldrig av... Och alla felköp: kläder som har mönster och inte bara är svarta.

Vilket är ditt äldsta plagg?

-Jag samlar ju på lite dräktplagg så det är nog något gammalt förkläde...

När föddes ditt intresse för textil?

- det var nog i samband med att jag fick en Barbie. På 70-talet flyttade vår familj till Australien och bredvid vårt hus bodde en dam som arbetade som hemsömmerska. Hon sydde bikinis. Jag fick bitar av  hennes tyglappar; slinkiga, färgglada, mönstrade tyger, som passade perfekt till Barbiekläder. Jag minns särskilt ett leopardfläckigt tyg som jag gillade väldigt mycket.

 Min farmor var bondfru och kunde många textila tekniker. Hon lärde mig alla grunder.

Vad har du för andra intressen?

- Slöjd, textil, trädgård och matlagning...

Jag tycker att alla mina intressen hänger ihop; bra råvaror och material, form, funktion, handens kunskap. Jag har en stor köksträdgård med sparris, kronärtskockor och allt möjligt. (KE, som har varit där, säger att det är en monsterträdgård - allt som växer där är gigantiskt och dignande)

Jag har en trädgårdsblogg och en matblogg. Jag gillar också verkligen att fotografera och det har jag ju nytta av då.  I helgen skall jag förresten plocka tranbär.

När det gäller handarbete så sätter mest igång andra människor som vill handarbeta men förra året virkade jag två mössor. Min man fick en mössa med Mötley Crüe's parställda dödskallar.

Har du några förebilder?

- Jag inspireras av människor överhuvudtaget och gillar möten. Tänk, vad berörande det kan vara att ta dela av andra människors livsöden och kunskap!

Hur ser din närmaste framtid ut?

- Jag arbetar med ett projekt som heter Crafts International som är ett företagsutvecklingsprojekt för hantverksföretag i glesbygd. Det är ett projekt där regioner från Grönland, Island, Kanada, Färöarna, Norge, Nordirland, Irland ingår. Sverige är representerat med Jämtland/Härjedalen.

Hur ska man göra för att lyckas i ett slöjd/hantverksföretag?

Det gäller att koppla olika kompetenser till varandra och att företaget använder specialistkunskap, i fråga om t ex marknadsföring, webbkunskap, säljstöd och inte minst formgivning.

Företag som har den insikten går det i regel bra för.

 Vad gör du år 2015?

- Mitt jobb är jätteberikande och jag tänker fortsätta med det.

sista flätan färdigflätad

Det var bara litegrann av en speciell mellanblå färg som saknades för att kunna fläta färdigt den sista mönstervåden till mattan. Fick åka till närmaste råvaruhandel - Stadsmissionen i Liljeholmen.

Snygga nålbrev från förr. Vi syr ihop flätorna med lingarn som vi vaxar så att den blir stark. Ingen av oss klarar att manövrera med fingerborg, så fingertopparna ser ut som om vi vore nybörjare på stålsträngad gitarr. Det går åt mycket plåster för att skydda mattan från blodstänk och en tång är rätt bra när flätorna innehåller bomullsremsor med lycrablandning. Då är det som att sy i torkad Hubba Bubba. 

Men - vi är snart i mål och nu ska bara de färdiga mönsterpartierna sys ihop med varandra.

Matt-test: Utmärkta bilvägar. Bekvämaste liggdynan.

Tack Fiskars!

Häromdagen hade vi julafton i ateljén. Ett paket från Fiskars kom till dörren, full av våra bästa favoritsaxar! Vi har fått ett helt gäng till skänks för att testa i projektet.
Vi klipper ju i en hel del och ofta i ganska knepiga material: Lager av tjocka, filtade tröjor och hårda flätor, kilometervis T-shirtremsor, renklippning och putsning av rufsiga ytor. Vi klipper vaxad lintråd och tunn sytråd, tjocka mattbottnar, sömmar och knutar. Riktiga verktyg är en fantastisk hjälp och vi ser fram emot att testa oss igenom alla sax-typer!

Flätans alla möjligheter

Ju mer vi flätar desto mer möjligheter finner vi ...

Fast det var så här vi började.

Flätat mattor har man gjort länge och i många länder. Oftast ovala eller runda. Väldigt enkelt och kräver ingen utrustning. Ett fint och smart sätt att använda tyger av uttjänta kläder eller tygspill. Oftast liknar de varandra var man än finner dem, tillverkade av spillbitar av olika färger, mönster och kvalitet som ger dem ett speciellt om än slumpmässigt, spräckligt trasmatte-utseende. Charmiga. Ibland är de randiga och ibland har de en kant/bård i avvikande färg.  

Vad kan man göra mer av flätor? 

Vi ville försöka utveckla den här tekniken och få fram nya utryck, hitta sätt att styra det slumpmässiga uttrycket till ny design och ny kvalitet. 

 Tunna 4-flätor gick också att använda till att göra t ex en "Panamahatt".

Den här hatten flätade vi av remsor klippta ur en beige ylletröja. Formen och ytmönstret blev bra men färgen gjorde hatten lite för "lumpig". Den färgades svart men förlorade då formen och styrseln på ett sätt som vi inte kunnat förutse. Och så blev den lite luddigare vilket gjorde att ytmönstret, som tidigare  hade en tydlig struktur, blev otydligare. Vi gillar idén med en "Panamahatt" för vinterbruk.

 

Här flätade ylletröjor i olika grovlekar. Vi kommer gå vidare med det här. Absolut.

Och sedan var det den här flätningen som gjorde det tydligt för oss - att likadana flätor intill varandra bildar ett bestämt mönster. Något vi sedan utvecklade till vår andra matta i projektet, Re Rag Rug II.