Trasor i gåva

Vi har fått någonting lite speciellt i gåva.

En vän till oss, Anna, miste nyligen sin mamma efter en längre tids sjukdom. Hon lämnade efter sig många lådor med mattrasor som vi nu har fått ta hand om. 

Alla trasor är fint upprullade och sorterade efter färg.

Evans med en av många kartonger

Så här berättar Anna:

Mamma hette Ingrid Ahlström. 
Hon vävde mycket mattor av trasorna, ofta i rosengång med svart varp. Senaste åren hade hon ofta svårt att väva eftersom hon blev så trött av alla behandlingar, men hon pratade senast i februari om att hon skulle väva mer för att få upp flåset och för att hon inte skulle gå på någon behandling längre. Nu blev det ju inte så. 
I hennes vävstol fanns flera färdiga mattor och en som hon höll på med. Vävningen var lite meditativt för henne och hon vävde ofta under den tid jag bodde hemma. 

Det är något aldeles speciellt med mattrasor klippta av gamla kläder och tyger:

De bär sin historia och minnet av de textilier som de en gång var. Den fina sommarklänningen, favorittröjan, pappas skjorta, mormors lakan...  

Och så det här med själva insamlandet/tillvaratagandet - känslan av värdet i av att ta hand om.

Utmaningen i det kluriga klippandet för att smartast ta tillvara de bästa bitarna.

Det meditativa i det omsorgsfulla nystandet.

Och så till slut fyller de en hel låda, full av möjligheter. Nya möjligheter av det som var förbrukat. 

Vi har efter Annas mamma fått en hel fylld, färdig palett med färger. Vi känner oss hedrade och sugna på att sätta igång för det här är en utmaning.
Kommer vi kunna hitta någon ny textil teknik som kan ge de här trasorna ett nytt värdigt liv,
på Re Rag Rug-vis?