Kristin Enström

Kristin Enström besökte oss häromdagen. Hon arbetar som konstväverska på HV Ateljé (Handarbetets Vänners på Djurgården i Stockholm) och har gesällbrev i konstvävaryrket. 

Kristin gick en gång i tiden på Textil- och Konfektionstekniklinjen med merkantil inriktning (idag Textilekonomutbildningen) på högskolan i Borås. Hon jobbade på IKEAs mattavdelning några år, i Gävle och i Barkarby. Därefter utbildade hon sig i vävning på HV Skola och fick efter det jobb direkt på HV's Ateljé, där hon och Katarina Evans lärde känna varandra.

En gång om året är hon med och arrangerar klädbytardag i sin bostadsrättsförening, i samband med Naturskyddsföreningen upprop.

För andra året i rad kommer hon med lite T-shirts som blivit över, som vi tacksamt tar emot och passar på att ställa lite frågor.

Handlar du själv second hand?

- Ja och jag tycker jättemycket om att sy om kläder. 

Arbetar ni med återbruk på HV?

- Nej inte för återbrukandets skull men om det ingår i en konstnärs skiss eller vision så är det klart, men det skulle vara roligt att utveckla mer.

Lena Bergströms första stadskantsmatta av spill från av hennes vävar för Klässbols Linneväveri är gjord på HV.

Ann Bötcher gjorde trasmattsprojektet "Återbrukerskan" där hon vävde mattorna själv men HV hjälpte till att montera den. Det är idag en väggtextil på Vipan, en hushållsskola i Lund. 

Är det någon skillnad på en matta och en väggtextil?

-Man måste tänka på hur produkten skall hanteras, förvaras, hängas eller ligga.

En matta skall hålla att slita på och jag tycker att den ska ha en praktisk funktion. Man skall kunna gå på den. Skall det hänga på väggen så behöver det inte vara lika slitstarkt och man kan använda andra material men framförallt andra tekniker, som gobelängtekniken.

Vi arbetar ju med olika konstnärer och formgivare och de har olika uppfattning om vad en matta är.

Vi som hantverkare skall ju hitta ett textilt uttryck för en idé eller skiss  och när vi ser en skiss första gången så utgår vi från vad vi tycker att den ser ut som. Ser det ut som ett broderi eller ser det ut som en bildväv?

ex ville en formgivare göra en matta men det visade sig att han menade bildväv.

- En annan formgivare jag arbetade med ville ha en matta med flera dimensioner, lager på lager. Vi som hantverkare skulle försöka få ner det till en mattkvalitet. Hur skulle vi få ihop funkition med en vision?

Projeket vi gjorde olika flätningar. Materialet skulle vara av styvare kvalitete så att de skulle ha stabilitet.

Det landade i att vi använde möbelsnodd i makraméeffekt. Det finaste med dem är att man kan se ett djup i de vridna formerna och proverna kommer mest till sin rätt när man ser dem på golvet även om de inte är en mattkvalitet i vanlig bemärkelse.

Vilka miljöer gör HV mattor till?

- Framförallt offentliga rum som kyrkor och tex. Kungliga slottet men även en del privata hem.
Jag har nyligen vävt en stor flossamatta, formgiven av Lisa Sjöblom på HV, till ett privat hem. Den tog ca sex månader att färdigställa.

Vilken typ av människor väljer att beställa en matta som tar ett halvår att producera och kostar lika mycket som en ny bil?

- Det är de som älskar konst och är intresserade av hantverket och vill ha en produkt med en själ. 

Vi hantverkare är konstnärens förlängda arm och det blir ett textilt 'original'.

En matta som kommer till på det sättet  är en beställningsvara där konstnären har det sista ordet och inte köparen. 

Vad är den största utmaningen i att tolka en konstnärs skiss?

- Det tar mycket tid i början av processen, vi diskuterar mycket teknik, vad de har tänkt sig och efter ett tag utkristalliseras vad de är ute efter. Då gör vi några prover, för att se vad som tekniskt möjligt men också ekonomiskt genomförbart. Det handlar om att mötas. Det ger en stor tillfredsställelse i  att leverera en bra produkt som ibland nästan blir bättre än originalidén. 

När föddes ditt intresse för textil?

- intresset har alltid funnits och det är nedärvt genom mamma och mormor. Min mormor och morfar hade en textilaffär i Lillhärdal, där de sålde kläder, tyger och sybehör och jag lekte ofta i köpmandisken, med knappar och inventerade trådrullar.

Vad gör du år 2015?
- Jag kommer att arbeta på HV som just nu är inne i en spännande utvecklingsfas