Tröjorna vi köper av Myrorna är de som de annars måste slänga, de osäljbara. T-shirts som är trasiga, fläckiga, skeva, urtvättade eller har tryck med t ex sexistiska eller rasistiska budskap. Eller i princip oanvända reklam- och kampanjtröjor. När vi ser sådana kan vi inte låta bli att filosofera över alla de händer de måste ha passerat innan de hamnat här på vårat lager. Hur de först odlats, besprutats, skördats, transporterats, blekts, färgats, klippts, sytts, behandlats, tryckts, transporterats ... Hur de troligen köpts in för ett löjligt lågt pris med tanke på den miljöbelastning, de löner och de transporter som måste rymmas bakom tillverkningen, hur de kanske sålts och köpts igen för att användas vid ett enda speciellt tillfälle och sedan kastas —eller skänks till en klädinsamling vars kunder inte vill ha dem och därför måste de kastas i alla fall.
Men vi vill gärna ha. Det är nåt så i grunden skevt det här, vilket ger oss extra energi att göra allt vi kan för att förvandla skräpet till något riktigt fint. Av ca tusen skäl men inte minns av respekt för jordens resurser och människors arbete.
Alltid lika kul med nytt material. Lite julafton.
Och inspirerande ( - Hjälp, vad i hela friden ska vi göra med det här?)
Tusen tack till Ann-Sofi Klingborg och alla ni andra på Myrorna som samlat till oss ännu en gång!
We have collected 90 kilos of T-shirt at 'Myrorna' The Salvation Army's recycle unit in Tungelsta, South of Stockholm. And 8 bags of wrongly washed woolen sweaters.
The T-shirts and sweaters we buy from them are the un-sellabde ones; stained, torn, very well used and discarded. There are also T-shirts with rasist or sexist prints, not what anyone of us want to keep spreading.
When we see tham all we can't but help thinking of all the hands these T-shirts have passed on the way to us. How the cotton has been cultivated, transported, spun into yarn, bleached, dyed and transported, knitted, sewn, printed, labelled and transported again. How they have been bought to a very low cost considering the mark on nature and salaries. many of these are mande be be worn once for marketing events, donated and in the best case sold again- or like the ones that reached us would just be burnt as any other waste. Because they have no second hand value no one wants them. But us.
Something is wrong in this equation but we are so challenged by the task to make something really beautiful out of this waste. It gives us a lot of energy and inspiration to open the bags to see what is in them this time.
Thanks again to Ann-Sofi Klingborg and all other at Myroran who help us gathering material!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar